En budget vid arbetslöshet behöver börja med datum, inte med spartips. Vilka pengar kommer in, när finns de på kontot och vilka räkningar ska betalas innan dess? När lönen försvinner kan både belopp och utbetalningsdagar ändras. Samla därför underlagen först och planera sedan för de närmaste veckorna. Därefter kan du bygga en månadsbudget som fungerar även när ett besked dröjer.
Samla underlagen till din budget vid arbetslöshet
Börja med att ta reda på hur mycket pengar du faktiskt har att röra dig med. Ta fram kalendern och de senaste månadernas kontoutdrag. Skriv upp saldot på lönekontot, tillgängligt sparande och betalningar som redan är inlagda. Skilj pengar som behövs till kommande räkningar från det du kan använda i vardagen. Penga Pulsen
kan illustrera skillnaden med ett räkneexempel: ett saldo på 8 000 kronor lämnar bara 2 000 kronor till annat om en hyra på 6 000 kronor snart ska betalas.
Samla sedan uppgifter om den sista lönen, eventuell semesterersättning och den ersättning du har ansökt om. Notera belopp och förväntat utbetalningsdatum, men markera det som ännu inte är beslutat. En inskickad ansökan är inte en säker inbetalning. Saknar du uppgifter, skriv ner vad du behöver göra: kontakta arbetsgivaren om slutlönen eller fråga handläggaren om några handlingar saknas.
Gå igenom utgifterna på samma sätt. Ta med hyra, el, försäkringar, telefon, resor, lån och andra återkommande betalningar. Leta också efter kostnader som inte kommer varje månad, exempelvis en försäkring som betalas årsvis. Anteckna när avtalen kan ändras eller sägas upp. En uppsägning i dag innebär inte alltid att nästa faktura försvinner.
Avsluta genomgången med en enkel att göra-lista. För varje oklar post skriver du vad nästa steg är och när du ska följa upp det. Då slipper du hålla alla obesvarade frågor i huvudet samtidigt som du söker arbete och håller ordning på ansökningar.
Planera betalningarna innan du fördelar resten
När underlagen är samlade behöver du se hur pengarna räcker mellan utbetalningarna. Gör en betalningskalender för de närmaste fyra till sex veckorna med alla kända inbetalningar och förfallodagar. Utgå från dagens tillgängliga saldo och räkna ut vad som återstår efter varje betalning. Då ser du om inkomsten är för låg för månadens utgifter eller om det handlar om ett glapp på några dagar. Det kräver olika lösningar.
Prioritera kostnader som får vardagen att fungera: boende, el, mat och nödvändiga läkemedel. Ta också hänsyn till hemförsäkring, telefon och resor som behövs för jobbsökandet. Utgå från dina faktiska behov. Den som behöver bilen för att nå möjliga arbetsplatser har andra förutsättningar än den som kan gå till intervjun eller resa med kollektivtrafik.
Kontakta betalningsmottagaren före förfallodagen om pengarna inte räcker till en faktura. Fråga om det går att flytta betalningsdatumet eller dela upp betalningen, och be att få villkoren skriftligt. Kontrollera avgifterna och vad lösningen innebär för nästa månad. En uppskjuten räkning försvinner inte. Lägg in det nya datumet i kalendern så att betalningen inte krockar med nästa hyra.
Vänta med extra amorteringar, frivilligt sparande och nya inköp tills du vet hur de nödvändiga utgifterna ska betalas. Avtalade lånebetalningar behöver däremot hanteras, inte bara strykas ur budgeten. Kontakta långivaren om du ser att du inte kommer att kunna betala. Att låna för att täcka ett återkommande underskott ger ytterligare en utgift. Bedöm därför hela återbetalningskostnaden, inte bara summan som kommer in på kontot nu.
Bygg en budget vid arbetslöshet utifrån säkra inkomster
När du har planerat betalningarna för de närmaste veckorna kan du göra en månadsbudget. Utgå från bekräftade belopp efter skatt. Är inkomsten fortfarande osäker, gör en grundbudget med de pengar du säkert kan räkna med. Håll en eventuell beräkning som bygger på ett kommande beslut separat. Då bygger planeringen av vardagsutgifterna på bekräftade inkomster i stället för pengar som kanske inte kommer när du behöver dem.
Dela upp utgifterna i tre grupper: fasta nödvändiga kostnader, rörliga nödvändiga kostnader och sådant som kan pausas. Hyran hör normalt till den första gruppen, maten till den andra och ett oanvänt abonnemang till den tredje. Indelningen hjälper dig att se var du kan börja spara. Ta först bort kostnader som du kan avstå från utan att skapa nya problem. Granska sedan de större avtalen och kontrollera uppsägningstider och eventuella avgifter innan du ändrar något.
En bekräftad nettoinkomst på 14 000 kronor och fasta utgifter på 10 200 kronor lämnar exempelvis 3 800 kronor till mat, hygien, resor och övriga behov. Det är inget riktmärke för vad ett hushåll bör klara sig på, utan ett räkneexempel som visar vad som återstår efter de fasta kostnaderna. Om de nödvändiga utgifterna överstiger inkomsten måste underskottet hanteras. En orealistiskt låg matbudget löser inte problemet.
Ge även oregelbundna utgifter en plats i budgeten. Budget vid arbetslöshet, som behöver ta höjd för både fasta och rörliga kostnader, blir mer användbar när även oregelbundna utgifter räknas med. Om en känd avgift på 600 kronor ska betalas om tre månader kan du behöva avsätta 200 kronor i månaden fram till dess. Finns inte det utrymmet behöver du undersöka alternativen redan nu. Budgeten ska hjälpa dig att se vad du behöver göra, inte bara innehålla siffror som går jämnt upp.
Följ upp veckovis och ändra en sak i taget
Månadsbudgeten behöver sedan fungera i vardagen. Välj en fast veckodag då du kontrollerar saldot, kommande räkningar och hur mycket du har lagt på rörliga utgifter. Tio till femton minuter kan räcka när underlagen finns samlade. Börja med det som ska betalas före nästa genomgång. Då märker du tidigt om en inbetalning saknas eller om en oväntad utgift har minskat utrymmet.
Fördela gärna pengarna för mat och andra löpande inköp per vecka, men räkna med hela månaden. Den är längre än fyra veckor. Delar du matbudgeten i fyra lika delar måste det alltså också finnas pengar till de återstående dagarna. Planera större inköp, som tvättmedel och basvaror, så att ett enda inköpstillfälle inte tar hela veckans utrymme.
Om budgeten inte håller, börja med att undersöka varför. Var beloppet för lågt från början, kom det en engångskostnad eller blev inkomsten försenad? Justera den berörda posten och räkna sedan om resten. Att flytta pengar mellan kategorier utan att kontrollera totalsumman gör underskottet svårare att se. Skriv gärna en kort anteckning om ändringen, till exempel att du har höjt resebudgeten eftersom du fått fler intervjuer på annan ort.
Gör en större genomgång när du får ett ersättningsbeslut, ändrad boendekostnad eller ett nytt arbete. Vid en anställning behöver du kontrollera när den första lönen betalas ut och vilka utgifter som kommer dessförinnan. Resor och luncher kan behöva betalas innan lönen finns på kontot. Fortsätt därför använda betalningskalendern tills du har täckt kostnaderna under övergången och kommit in i den nya lönerutinen.
Hur gör jag om ersättningen dröjer?
Räkna bara med pengar som finns tillgängliga eller har ett bekräftat utbetalningsdatum. Kontakta handläggaren och kontrollera om något underlag saknas. Fråga också om det finns något du behöver komplettera eller följa upp. Om du saknar pengar till nödvändiga utgifter kan du kontakta kommunens socialtjänst för information om hur du ansöker om ekonomiskt bistånd. Ansökan prövas individuellt.
Vart vänder jag mig om budgeten inte går ihop?
Kommunens budget- och skuldrådgivning kan hjälpa dig att få överblick och diskutera hur skulder och betalningar kan hanteras. Ta med kontoutdrag, fakturor, låneuppgifter och besked om inkomster så att samtalet kan utgå från dina faktiska belopp. Skriv gärna ner vilka betalningar som är mest brådskande och vilka frågor du vill ha hjälp med inför kontakten.